Haga är och var en förstad.
Haga är den äldsta av Göteborgs alla förstäder.
PÅ 1600-talet var Haga mycket omtalad som ett litet och idylliskt samhälle som hade små trevliga hus och hagar utanför stadsmuren och vallgraven i söder.
Tänk att en gång gick det att se från Sprängkullsgatan en mängd byggnader omgivna av planteringar med blommor och träd runt omkring etc.
Nu är det mest asfalt och hus man ser..husen som inte är lik sig ett dugg mestadels.
Haga var inte på den tiden överklassens val att bosätta sig, det var de näst allra fattigaste.
Cirka år 1860 och 1870 talet av fantasilösa regleringsherrar blev det så med många hus för de fattiga,
de brokiga hagarna och frodiga trädgårdstäpporna försvann tyvärr då. Hagarna och trädgårdstäpporna som givet Haga dets namn fanss ej mera( än några få), dock vid Bergsgatan under risås bergetfanns det litet kvar av gamla haga.
1647 Drottning Kristinas tid uppkom en rad småhus och planteringar, kålgårdar och trädgårdstäpporinom dalsänkan mellan Lilla Otterhällan och Risåsen och efter dess hagar fick det sitt namn.
1676 hotade Danskarna att belägra Göteborg och då krävdes av fästningen en öppen plats söder ut så bönderna fick "villigt" riva ner sina hus och isna fina trädgårdar de fick ej ersättning för detta ens en gång.
De enda de fick var att bosätta sig i utmarkerna västerut men de flesta flyttade till landsbyggden.
De hade nog en förkänsla att om de flyttade dit de fick så skulle de behöva riva igen och det besannades, de som flyttade västerut fick riva sina halvfärdiga huseftersom de behövde en ny kommunikations linje genom det området
1687-1689 grävdes kaponnieren mellan den nybyggda skansen Kronan och staden, alltså en underjordisk gång.
Kaponniergatan fick sitt namn av detta.
Hagaborna byggde igen ofriden, skråväsendet och bönhaseriet innne i staden som förbjöd förstadsborna att ha öppna bodar eller driva annan handel avskräckte dem inte mycket. För handelsvaror måste Hagaborna alltså gå över Vallgravens bryggor in till staden
Men annars så hade de trevligt, det fanns trädgårdar, offentliga och inte så offentliga förfriskningsställen, med musik, skjutbanor och andra nöjen.
1600-talet så hade källarmästare Carsten Voogt som dog 1678 fått upp ett utvärdshus i Haga där alla gick.
vid 1700-talet kom en annan "känd" utvärdshus var traktörens Blendermans.
Ända till år 1811 var haga i ganska ursprungligt skick då tog nya haga att anläggas.
Det gamla haga var Östra haga, Västra haga, Nya haga.
Nya haga sträckte sig mellan Östra Skans, Södra allegatan, och sprängkullsgatorna
Sedan uppkom Vasastaden och dess "palatser" där vasastaden är utbredde sig en gång den ödsliga Hagaheden,
men ödlsig var den inte alltid innan vasastaden kom så fanns där artilleri skjutövningar, biland fyrverkerier och mycket annat.
Vid Sprängkullen alltså där Wettermansa plataget en gång bredde ut sig fick också försvinna med takt av utvecklingen, det dränerades år 1865 och 1870 byggdes de första husen där.
Lite in på 1870 talet var Nya haga forfarande glest bebyggt men på 1870 talet förändrades detta.
Västra haga var de flesta gånger mest och bäst bebyggdt och bäst underhållet så medelklassen försökte alltid att flytta dit.
De flesta hus ägdes dock av: Tullvaktmästare, mätare och järnbärare, det var ett lugn och stillsamt område.
En del av haga benämdes också som Skojar Haga..vilken del vet jag ej, men jag tror det var den gamla Haga.
På sprängkullen fanns det ett gotiskt tempel
Efter 1830-1840 talet så var det inte bra att gå ut efter örkerts inbrott eftersom särskilt vid Sprängkullen, Annedal, Brandtdala,
Hagaheden
Grå tråkiga Arbetsbostäder fördes upp vid Nordvästra hörnet av sprängkullen och nedanför det en bostad för
bödeln men vidskepelse om Skarprättare=Bödel var stor även om de flesta bödlar var goda och bra män
så höll det i sig långt in på 1800 talet. Den allra sista bödeln som bodde där gjorde litet av varje när han inte var bödel till exempel hjälpte han att" bota engelska sjukan på några.?"
Från sprängkullen hämtade man grundläggningsten till de nya byggnaderna i haga.
1850 kom den första gatan vid Sprängkullens västra sida.
1850 talet fick Sprängkullen ett nytt utseende, ny kyrka, reste murar.
1870 började man förändra norra delen av sprängkullen för barnbördshuset och andra hus.
Sprängkullen kallades sedemera Hagaplan
Skojar Haga kallades Nya , mellersta Haga förut och från Skojar Haga till Västra haga var det inte långt att gå eftersom gränsen var vid Kaponnieren.
cirka i ett kvarts sekel var templet annex till Domkyrkan men år 1883 blev krykan självständig moderkyrka för Haga och Annedal.Första hovpredikanten E.Klingstedt och han var hovpredikant där tills hans död år 1917 ch han ersattes av lic F.L